BOKA NU

VÅR HISTORIA

Våra konferensbyggnader Norra Latin och Folkets Hus ligger inte bara mitt i Stockholm, det är också två hus som spelat stor roll i Stockholms historia, och i stadens framväxt till en modern metropol.

Så sent som 1850 bestod den plats som idag utgör Norra Bantorget av ogenomträngliga snår, dy och sly. Denna sumpmark kantades av två fängelser som låg där Folkets Hus idag stoltserar. Mitt emot fängelseområdet, där Norra Latin senare kom att uppföras, låg en lummig lustpark i engelsk stil och en köksträdgård som Svenska Trädgårdsföreningen anlade 1830.

För tillkomsten av Norra Bantorget spelade järnvägsbygget en avgörande roll. 1866 öppnades sträckan Stockholm-Uppsala på norra stambanan för tågtrafik, och i anslutning till denna ville man ha ett salutorg. 1867 var det nya torget färdigt och döptes till Norra Bantorget.

FOLKETS HUS

1901 invigdes det ursprungliga Folkets Hus. Ett halvskakigt projekt finansiellt sett, som redan från början befann sig i ekonomisk knipa. Räddning kom dock snart från oväntat håll, från ”Stora Bryggeriet” som ägdes av familjen Wallenberg och Ernest Thiel. Stora Bryggeriet räddade Folkets Hus genom att överlämna en gåva på 100 000 kronor i aktier till arbetarrörelsen − mot att den gjorde reklam för bryggeriets öl!

Redan 1917 hade Folkets Hus vuxit ur sina befintliga lokaler. För att lätta på trycket köpte man då de intilliggande fastigheterna, Wallingatan 21 och Barnhusgatan 12, men man diskuterade redan då att bygga ett helt nytt Folkets Hus. Under 1930-talet skissade den välkända arkitekten Sven Markelius på hur ett nytt Folkets Hus skulle kunna byggas, och vilka tomter som ytterligare behövde köpas. Det var dock inte förrän efter andra världskriget som bygget kom igång, och på 50-talet byggdes dagens Folkets Hus i tre etapper. Folkets Hus invigdes år 1960 och var på 1960-talet norra Europas största konferenscenter.

Kongresshallen i Folkets Hus rymde då, precis som nu, närmare 1 400 personer och många stora kongresser och konferenser har under årens gång genomförts i den välbekanta byggnaden vid Norra Bantorget. På en av Kongresshallens ytterväggar finns Folkets Hus mest kända konstverk; en 450m2 stor relief av chamottelera signerad Signe Persson-Melin och Anders Liljefors. Konstverket var redan på plats när Folkets Hus invigdes och var då det största keramiska konstverket i sitt slag. På motsatta väggen hänger “de tre hjulen”, Sven Ljungbergs väggmosaik av arbetarrörelsens historia. Den är skapad av sammanlagt 1,2 miljoner mosaikbitar.

EN LÅNG TRADITION AV BILDNING, BESLUT & MÖTEN

1901 invigdes det ursprungliga Folkets Hus. Ett halvskakigt projekt finan- siellt sett, som redan från början befann sig i ekonomisk knipa. Räddning kom dock snart från oväntat håll, från ”Stora Bryggeriet” som ägdes av familjen Wallenberg och Ernest Thiel. Stora Bryggeriet räddade Folkets Hus genom att överlämna en gåva på 100 000 kronor i aktier till arbetar- rörelsen − mot att den gjorde reklam för bryggeriets öl!

HAMNARBETAREN – EN STATY OCH SYMBOL

Det var inte bara familjen Wallenberg som hjälpte arbetarrörelsen med Folkets Hus, det gjorde även bankiren och konstsamlaren Ernst Thiel, samt direktör Olof Aschberg. Det var bland annat genom Ernest Thiels inbland- ning som C Meuniers välkända staty ”Hamnarbetare”, själva symbolen för svensk arbetarrörelse, hamnade i Folkets Hus ägo.

Thiel hade sett Richard Berghs tavla ”Riddaren och jungfrun” på en ut- ställning och ville gärna köpa den, men dessvärre var tavlan redan skänkt av konstnären till Folkets.Thiel övertalade Richard Berg att föreslå en byte- shandel med Folkets Hus. Berg föreslog att Thiel kunde få tavlan om han lät uppsätta en avgjutning i brons av AC Meuniers kända staty ”Hamnar- betaren”. Denna byteshandel godkändes och den nionde oktober 1907 anlände Hamnarbetaren till Folkets Hus.

FOLKETS HUS VÄXER UR LOKALERNA

Redan 1917 hade Folkets Hus vuxit ur lokalerna. Aktiviteterna var så många att det blivit för trångt och man diskuterade att bygga ett helt nytt Folkets Hus. Under 1930-talet skissade den välkända arkitekten Sven Markelius på hur detta skulle kunna byggas. 1935 låg skisserna klara, men andra världskriget kom emellan och projektet sköts på framtiden.

SKÅDESPEL TILL FOLKET

I det ursprungliga Folkets Hus hade A-salen utrustats till scen. Man skulle ha både bröd och skådespel åt folket. Oscar Wennersten blev teaterns legendariske ledare under många år. Till hans förtjänster hör hans satsning på August Strindberg som gjort fiasko på Intima Teatern och behövde en ny scen.Wennersten förbarmade sig över Strindberg under många år trots att pjäserna gick med förlust.

Senare, under trettio- och fyrtiotalet, kom scenen främst att visa lättare folklustspel. Karl-Gerhard, Nils Poppe och Sigge Fürst är tre stora namn som ”passerat revy” på Folkets Hus scen.

KONSTEN I FOLKETS HUS

Folkets Hus stora konstsamling omfattar väggmålningar, statyer och por- trätt från senare tid samt en del konstverk från det gamla Folkets Hus. Längs granitfasaden löper en baldakinramp med smidda kopparsymboler för teatern, det internationella arbetet och restaurangrörelsen.

Mitt i byggnaden, runt Kongresshallens väggar, sitter en 500 m2 stor Cha- motte-relief av Signe Persson-Melin och Anders Liljefors. På motsatta väg- gen hänger “de tre hjulen”, Sven Ljungbergs väggmosaik av arbetarrörels- ens historia. Även verk av Albin Amelin, Sven X:et Erixson och Bror Hjort återfinns i konstsamlingen. Byggnaden smyckas också av en rad skulpturer, byster och reliefer.

STADSTEATERN OCH DANSENS HUS

1960 flyttade Stockholms Stadsteater in i Folkets Hus där den kom att stanna i trettio år. De flesta av Sveriges kända skådespelare har framträtt på denna scen; Monica Zetterlund, Gösta Ekman, Philip Zandén med flera. 1990 flyttade Stadsteatern till Kulturhuset vid Sergels Torg och lämnade plats åt den moderna dansen som behövde en fast scen och ett centrum; Dansens hus som flyttade in 1991.

NORRA LATIN

När skolan Norra Latin byggdes satsade staden ordentligt. Dåtidens mest berömda arkitekt, Helgo Zettervall, anlitades. Det var han som ritade och uppförde skolan i palatsliknande nyrenässansstil. Totalt kom kostnaden för tomt, byggnad och inredning att överstiga 1 135 000 kr.

Vid invigningen den 3 september 1880 höll ärkebiskopen invigningstalet, och kung Oscar II var närvarande. Att gymnastik ansågs vara ett viktigt ämne, är tydligt för alla som besöker gymnastiksalen i Norra Latin. Pelarsalen, som gymnastiksalen i dag benämns, placerades nämligen mitt i byggnaden och tilldelades två våningars höjd. Gymnastiksalen kunde även stoltsera med Stockholms första tennisbana.

Ett annat storslaget rum är aulan, där den ursprungliga trettonstämmiga orgeln finns kvar. I aulans halvcirkelformade utbyggnad hänger prins Eugens 15 meter breda naturromantiska målning Sommar, från 1904. Norra Latin var de klassiska språkens högborg. År 1918 föreslogs det att Norra Latin skulle bli ett samlyceum, öppet även för flickor, men trots att förslaget godkändes skulle det dröja ända till 1961 innan flickorna gjorde sitt inträde.

Norra Latin kom sedermera att bli en mycket modern skola med inslag av social ingenjörskonst. Skolan hade bland annat landets första skolbespisning och föräldraföreningen anställde Sveriges första skolkurator på 40-talet.

Norra Latin var också en av de första skolor som startade elevråd. I takt med att city kontoriserades blev elevunderlaget allt magrare. 1984 flyttade hela skolverksamheten ut till Tensta, och 1989 öppnade Norra Latin sina portar igen som konferensanläggning i Stockholm City Conference Centres regi. Mer om Norra Latin på: www.norra-latin.se

NORRA LATIN

Drottning Kristinas gymnasium på Riddarholmen hade blivit för litet på 1800-talet och Stockholm stod utan läroverk.Tomten vid Norra Bantor- get köptes 1872 av Barnhusdirektionen för 300 000 och dåtidens mest berömde arkitekt, Helgo Zettervall, anlitades. Han ritade och uppförde skolan i palatsliknande nyrenässansstil. Kostnaden för tomt, byggnad och inredning kom att överstiga 1 135 000 kronor.

OSCAR II INVIGDE

Vid invigningen den 3 september 1880 höll ärkebiskopen invigningstalet och kung Oscar II var närvarande. Kungen visade för övrigt länge ett stort intresse för skolan. Många av lärarna hade nog varit tacksamma för ett något blygsammare engagemang. Oscar II kom nämligen inte bara ofta oanmäld på besök, han stegade dessutom rakt in i klassrummen och hade synpunkter på undervisningen.

SKOLA FÖR GOSSAR

Norra Latin var länge en överklasskola trots att det inte från början var meningen att den skulle bli det. Förklaringen var främst dess läge. I city bodde mest storborgare och ämbetsmän. Så småningom började dock skolan att ta in gossar från andra stadsdelar. Att vara student på Norra Latin ansågs länge som en merit.

FLICKOR PÅ PLATS FÖRST 1961

År 1918 föreslogs det att Norra Latin skulle bli ett samlyceum, öppet även för flickor, men trots att förslaget godkändes skulle det dröja ända till 1961 innan flickorna gjorde sitt inträde.

FÖRST MED ELEVLUNCH, SKOLKURATOR, ELEVRÅD OCH TENNISBANA

Norra Latin kom att bli en mycket modern skola med inslag av social ingenjörskonst. Norra Latin hade landets första skol-bespisning och des- sutom anställde föräldraföreningen Sveriges första skolkurator på 40-talet, Sigge Bruce. Skolan var också en av de första skolor som startade elevråd.

Gymnastik var ett viktigt ämne på Norra Latin. På skolgården anlade man en isbana vintertid och den väl tilltagna gymnastiksalen blev också Stock- holms första tennisbana. I Aulan finns den ursprungliga tretton-stämmiga orgeln kvar, vilken renoverades och återinvigdes 1997.

KONSTEN I NORRA LATIN

Den södra ljusgården på entréplanet domineras av prins Eugens monu- mentalmålning “Den ljusa natten” från 1899. I Aulan hänger samme konst- närs “Sommar” från 1904. På andra våningen i södra ljusgården finns Carl Larssons freskomålning “Skolgossarnas korum” från 1901. På våningen ovanför hänger Bruno Liljefors “Sträckande svanar” från 1900.

I motsatt ända av huset, i den norra ljusgården, återfinns Axel Törnemans väggmålning “Engelbrekt vid Arboga riksdag” vilket är en fullskaleskiss till en av muralmålningarna i Riksdagshuset. I Norra Latin finns också bland andra Eugéne Jansson, Otto Hesselbom och Hildur Hult representerade. Många av målningarna är porträtt av våra mest kända arbetardiktare, t ex Ivar Lo Johansson, Harry Martinsson och Eyvind Johnsson. Även moderna konstnärer finns att beskåda i Norra Latin. I samband med den invändiga renoveringen av huset 2004-2005 gjordes även matsalarna om och fick nyare verk ur samlingarna.Till exempel så är en av salarna utsmyckad med målningar av Peter Dahl, och i en annan finns burleska porträtt av gener- aler av italienaren Enrico Baj.

NORRA LATIN BLIR KONFERENSANLÄGGNING

I takt med att city kontoriserades blev elevunderlaget allt magrare. De sista åren var det barn från Tensta som gick på Norra Latin, och 1984 flyttade hela skolverksamheten ut till Tensta. Den 13 januari 1989 öppnade Norra Latin sina por tar igen, men nu ombyggd och i ny skepnad: som konferens- kongress- och konserthus.

Idag består Norra Latin av 30 möteslokaler i olika storlekar. Aulan har en fast möblering och har plats för 400 personer. Pelarsalen är den nästan lika stor men mer flexibel när det kommer till möblering. De före detta klassrummen är i olika storlekar, 9 av dem är något större, 16 stycken är mindre och det finns även två styrelserum. Alla lokaler har stora fönster och tillgång till önskad teknik. Ljusgårdarna används för kaffebufféer, mid- dagar, kvällsmingel samt utställning.